Tänk att dom är en hel vecka idag! Det har gått så fort samtidigt som det dom första dagarna var oroligt. När lilla Åfelia inte ökade i vikt och var nere på 52 gram var jag ganska övertygad om att jag skule förlora henne - att hon skulle dö. Jag tyckte tom att hon rosslade och tänkte att hon fått ner fostervatten eller mat i lungorna. Jag försökte ge henne mat i spruta men hon kämpade bara emot. Lade jag henne vid "tutten" längst fram tog hon tag och släppte inte. lade jag henne vd någon "tutte" där bak vägrade hon ta den. Längst fram fick hon även ligga ifred för ingen av hennes större syskon var intresserade av den "tutten". När jag nästan trodde att hon skulle vara död på morgonen dag 4 så hade det vänt - hon hade gått upp 6 gram. I dag en vecka gammal väger hon 89 gram (+11 sedan igår) och det är ungefär vad en nyfödd väger. För mig är hon en kämpe och jag är så tacksam och lycklig över att hon lever.
Chanel är en fantastisk mamma 
Här är ÅTHELLO (grön)
Störst i kullen, ÅDITH (orange)
Herr ÅHMAN (rosa)
Sist, lilla ÅFELIA (blå)
Sällskap i bolådan av Vetenallen Hugo
Vill du bli informerad om senaste nytt med ett Nyhetsbrev?
Klicka gärna på "Blogglista-knappen" så hamnar vår sida högre upp ;-)
