Att vara uppfödare har flera baksidor..... igår hände det som jag varit förskonad ifrån och som varit min största fasa! En av de kattungar jag sålt fick somna in på grund av FIP. Det känns så otroligt orättvist, ledsamt och förskräckligt. Det är första gången (vad jag vet) som en katt jag fött upp insjuknar i FIP (29 kullar). Jag lider själv och naturligtvis även med kattens ägare. H*n blev inte ens ett år gammal.
Det är nog en av de värsta sakerna en uppfödare kan råka ut för, att en såld sällskapskisse insjuknar och dör. Just nu förstår jag inte hur jag ska kunna orka gå vidare - tankar på att avveckla uppfödningen finns så klart.
Jag vet inte om jag kunnat göra något annorlunda? Jag har haft fyra katter hemma (inte för många på liten yta) i ett hus på två plan och källare. Det finns gott om plats för katterna att dra sig undan och vara själva om de vill (för att undvika stress). Jag har en kattgård så de får vara ute och få frisk luft när vädret tillåter. Jag har fem kattlådor inomhus som jag plockar rent MINST två ggr/dygn.
Ja, jag vet att jag har och/eller haft coronavirus på mina katter (vilket 75% av alla flerkatthushåll har) men..........
- Det är samma risk för en katt från ett FCoV positivt katteri där FIP aldrig tidigare brutit ut att få FIP, som för en katt från ett katteri där man tidigare har haft FIP, vilket stöder teorin att FIP-utbrott snarare beror på en mutation av coronavirus än smitta med FIPV-stammar - *)
*) Från katter.nu
Jag är ju och har varit väldigt öppen med vad som händer i mitt "katteri" och det har ju inte bara sina fördelar. Är det något ni funderar på så spekulera inte utan hör av er till mig - tack!
Här finns länkar om FIP:
SVA (Statens Veterinärmedicinska anstalt)
Vill du bli informerad om senaste nytt med ett Nyhetsbrev?
Klicka gärna på "Blogglista-knappen" så hamnar vår sida högre upp ;-)
