Dax att trappa ner/avveckla

Ett beslut jag "grunnat" på det sista året är att sluta som uppfödare. Det är ett beslut som växt fram och mognat. Idag är jag helt på det klara med att jag ska sluta. Jag har sagt att det blir under nästa år, alltså 2022.

Det finns många orsaker till mitt beslut. Det främsta är att ju äldre, ju mer erfaren jag blivit ju mer känslosam blir jag. Det tar en otrolig tid att vara uppfödare. Tid i både allt arbete men även tid i engagemang och känslor. Det är mycket tid som går åt till allt praktiskt arbete, allt från dagliga rutiner med omvårdnad och skötsel men även planering, fotografering, uppdatering av hemsida, kontakt med kattköpare, resor till veterinär och pappersarbete. Känslomässigt kretsar tankarna större delen av dygnet kring kattungarna när man har kull. Innan är man beredd med allt vad det innebär av att vara låst hemma och lite sömn, när kattungarna föds är det en oro över att något ska hända, att man kanske måste ge sig iväg. Kattungarna ska sedan lära sig äta och socialiseras. Man ska hitta bra köpare.

Det är UNDERBART med kattungar, att se dem växa och utvecklas.....men ibland går det inte som det ska. Det finns mycket sorg hos oss uppfödare. Sorg när det föds dödfödda kattungar, svaga kattungar som trots att vi gör ALLT vi kan ändå inte överlever utan dör någon gång under de första dygnen. Det kan födas missbildade kattungar eller det kan visa sig vara något fel på någon längre fram. Kattköpare kan ringa och meddela att deras älskling är sjuk eller har dött. Det är en mardröm för mig.

Det finns fler orsaker, det kostar pengar. Det är en dyr hobby. Även om det kommer in lite pengar när man säljer kattungar så har det mesta redan ätits upp av alla de utgifter man har. Händer det dessutom något som innebär dyra veterinärkostnader som tex ett kejsarsnitt, då liggar man redan back. Det är en tidskrävande hobby, jag vill inte ens gissa hur mycket tid jag lägger på mina katter inklusive alla tankar, oro och funderingar.

Jag hade min första kull 1992 - det var en kull med bonnkatter. Min första raskull hade jag 1993 (det är 28 år sedan i år) Jag har haft otrolig tur med mina kullar, de första åren var det just inga komplikationer alls. På senare år har jag haft mer trassel. Några kullar som blivit magsjuka, några dödfödda ungar, ensam kattunge som får handmatas, en hona som födde alla dödfödda, några katter som blivit sjuka efter det att de flyttat och ett kejsarsnitt. Just nu har jag två kattungar som handmatas och jag kan lova att det är en hel del arbete med det.

Det känns som att jag är klar med detta, kanske kan det bli några kullar till... eller inte. I och med detta kommer jag till hösten/vintern ev. att ha någon eller några katter som ska omplaceras.

Vill du bli informerad om senaste nytt med ett Nyhetsbrev?

 blogglista.se

Klicka gärna på "Blogglista-knappen" så hamnar vår sida högre upp ;-)

 

 

8 Aug 2021

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)