De flesta av oss som föder upp katter säger/tycker/skriver att vi är seriösa. Vad är en seriös uppfödare? Frågar du tio personer så får du säkert tio olika svar, så svaret på den frågan är att det beror på vad du menar. Vad som är seriöst för mig behöver inte vara det för någon annan. Det handlar om att vi ser olika på saker och ting, har olika värderingar, syn på uppfödning, erfarenhet och sist men inte minst olika mål.
För mig är kattköparna de viktigaste, det är de som gör att jag kan fortsätta avla. Om det inte fanns någon som ville köpa mina kattungar skulle det inte vara möjligt att föda upp. Jag vill att mina kattköpare ska få hem en frisk kattunge som håller sig frisk och blir en älskad familjemedlem i många många år.
Konsumentköplagen är en lag som ger köparen en massa rättigheter och som ställer krav på oss uppfödare. Vi har ett ansvar för den kattunge vi levererar (i upp till tre år). Lagen innbär även att jag som uppfödare inte kan ställa krav på mina kattungeköpare när katten är såld. Den nya ägaren bestämmer helt själv över sin katt. För mig är det därför viktigt att det känns rätt när man säljer och att det är ett ömsesidigt förtroende att sälja/köpa katt. Jag säljer alla mina kattungar till "sällskap" för samma pris. Det gör jag för att jag aldrig kan garantera att en leveransklar kattunge kommer att hålla för avel eller utställning. Jag har heller inga restriktioner på mina kattungar, jag skriver inte in egna regler i köpeavtalen. En såld kattunge är en såld kattunge och jag litar på att nya ägaren tar ansvar för vad den gör med katten.
Jag finns för mina kattköpare men jag är inte den som hör av mig i tid och otid. Jag resonerar som så att kattköparen ska inte få uppfödaren med i köpet. Det betyder inte att jag inte bryr mig om men jag överlåter åt köparen att bestämma hur mycket kontakt de vill ha med mig. Jag finns om de har frågor, vill berätta något, ha stöttning och jag tar gärna emot någon bild då och då på katten.
Mitt ansvar ligger i att bara avla på friska, rastypiska katter med bra temperament. Mina avelshonor ska bli dräktiga vid parning, de ska ha lätta förlossningar, kunna ge di och självklart ta hand om sina små på bästa tänkbara sätt. Hur vet man om en katt är frisk och inte bär på någon dold sjukdom/defekt? Det vet man inte alltid men man kan göra allt man kan för att ta reda på det. Jag hjärt- och njurscannar mina katter, testar mot Fiv/FeLv och kollar TF/Gardia med jämna mellanrum. Jag kollar stamtavlor bakåt vid parning och försöker ta reda på så mycket som möjligt om de katter som finns bakåt. Då har jag gjort det jag kan även om det inte är någon garanti. Själv skulle jag inte avla på en katt med för mig kända sjukdomar/defekter hos mina katter, far- och morföräldrar eller deras föräldrar.
Att vara seiös för mig innebär även att min dräktiga hona får ha det lugnt och skönt under dräktigheten, att hon får vara ifred med sina ungar de tre första veckorna (naturligtvis har jag koll på dem och väger dem 1 gång/dag de första två veckorna), att jag hanterar kattungarna och socialiserar dem, badar, klipper klorna, fönar och gosar med dem.
Många med mig drömmer om att få fram den där perfekta avkomman, den som är helt outstanding. Ofta förblir det bara en dröm men målet är där framme. Syftet vid varje parning är att få fram något bättre än föräldrardjuren, dessutom ska de vara friska och ha bra temperament.
En seriös uppfödare är naturligtvis emot huskattavel/Back yard breeding. Här kan du läsa mer om Back yard breeding och skillnaden mellan seriös/oseriös avel
På bilden är det S*Ullstrumpans T-kull (Tummelisa, Tintin och Tingeling)
Vill du bli informerad om senaste nytt med ett Nyhetsbrev?
Klicka gärna på "Blogglista-knappen" så hamnar vår sida högre upp ;-)
